I ett annat kvarter.

Ni hittar mig här istället.

Hej igen.

Jag försöker hitta något vettigt att skriva men det går inge vidare bra. ....




... efter att ha skrivit många rader av känslor så tog jag bort det lika snabbt. Jag är inte redo för det här än.

Kära läsare.

Om ni nu finns dvs. Jag har tagit beslutet att sluta blogga här. Det här är inte jag. Det är någon jag vill framstå att vara eller försöka att vara. Och det är inte okej.

Jag går tillbaka till min gamla blogg där jag kan vara mig själv. Den här bloggen blev för kall. Jag gillar den inte.

Så, so long and goodbye. Vi ses inte igen.

/ C

.

Man ska inte hoppas på för mycket, då blir man bara besviken.

LITTLE SHOP OF HORROS

LITTLE SHOP OF HORRORS VÄNTAR PÅ MIG I HÖST!!! :D

Förlåt mig världen.

För att jag är så jävla bitter. Jag vet inte vad jag ska göra åt det. Det är jävligt jobbigt att jag förpestar stämmningar i luften. Jag vet inte vad jag ska göra åt det.

Jag vill inte vara bitter.
Jag vill inte vara sur.
Jag vill inte inte kunna
Men jag kan inte. OCH jag vet att man inte ska säga att man inte kan för då är det klart att man inte kaN. Men bitterfittan själv kan ju passa på att göra det.

Allt skiter sig och det är väl jag som står bakom det. Ingen annan. Som jag har nämnt 500 gånger så har jag så jävla amaziiing vänner. Det är jag som gör fel. Jag är responsible for it. Jävla skit. Försvinn från mig.

Bomben föll ner denna helg. Jag anade att den skulle komma nån gång. Det var alldeles för länge sedan.

Vad vore vi utan varandra?

Shit vilken härlig dag alltså. På min väg hem kände jag hur glädjen bara bubblade i mig och hur jag kände att ett glädjeskutt nästan var på sin plats. Många frågetecken föll sig bara på plats och fick sina svar helt naturligt vilket känns förjävla skönt! Och jag har så otroligt fina vänner, vilka jag borde ta vara på mer. För shit alltså, va bra de är. I elitklass. Jag och B2 har kommit på ett projekt som vi ska genomföra som är en sjukt bra idé. Det kommer bli bra.

På tala om bananer så har jag läst ut en bok. Jag hör till den gruppen som inte brukar läsa böcker så ofta men fastnar jag för en bok så streckläser jag den. Och det är inte många böcker jag fastnar för. Iaf så har jag läst klart Mia Törnbloms - Så dumt!, och shit vad jag grinade i slutet. Det var helt sjukt. Den här boken är en självbiografi om Mias liv som narkoman och när hon tog sig ur sitt beroende. En riktigt bra bok måste jag säga. Jag gillar inte romaner och deckare och sånt. Jag vill ha det verkligt. Och vad kan bli mer verkligt än någonting som faktiskt ar hänt. Nej, sjukt bra bok. Cool tjej. Stark tjej framför allt. Jävligt stark.

Idag köpte jag en till av hennes böcker som jag ska börja läsa så fort jag skrivit klart det här. Självkänsla nu! av Mia Törnblom.